This is me...

Hej!
Igår fick jag världens aha-upplevelse av filmer för att förstå män lite bättre.
Ibland kan man ju grubbla ihjäl sig "men om jag kanske gjort så, eller om han gjort så..eller om han bara var lite mer...Tjejer, ni vet vad jag talar om!
Hur många gånger har man inte kommit hem från (eller vaknat hos) en dejt
och allt känns tip top förutom den där lilla killen som sitter på axeln och säger: NEJ! Han ger dig inte tillräckligt med uppmärksamhet! NEJ! Han säger konstiga saker! NEJ! Han vet inte hur man stryker.. :)

I alla fall...back to the subject..
Först så såg jag "Twilight" som är gjord på de berömda böckerna vars författare jag inte orkar googla.
Där var det passion med det stora P:et! Så tänkte jag: så vill jag också ha det!!
Att man knappt kan stå bredvid nån utan att man håller på att dö...typ..

Sedan gick jag på bio och såg "The ugly truth". My god vad vi skrattade!!
*Män är enkla, allt som behövs är ett par tuttar och sexiga underkläder*.. Gärna med lite längre hår eftersom de tycker om att greppa tag i nåt. Nä, men ni måste se den!! Så himla rolig!

Sen såg vi "My best friends girl" som är i lite samma changer (stavas det så?). Men kontentan i det hela är ju att
karlar tror de är så enkla och rakt på sak, fast i det stora hela så är de livrädda. Livrädda för konsekvenser, krav, förbindelse etc. Men när rätt dyker upp...så går vi tillbaka till film nr 1- Twilight! Å då blir det jävligt komplicerat ska jag säga..haha

SÅÅ- med detta sagt:

"Det finns blott en väg till lycka, och det är att upphöra med att bekymra sig över förhållanden som det inte står i vår makt att förändra."